Skrämmande morgon!
Vill börja med att tala om att allt nu är bra och alla mår bra...!
Vaknade imorse av att Jordan kom in i rummet med lite smått rädsla i ögonen och rösten.. "Jonna, pappa vaknar inte!! Pappa vaknar inte!!" Jag går upp och in i Pauls rum och försöker väcka honom, Jag hör honom snarka och andas så det lugnar mig ordentligt... Jag misstänker direkt att han har fått en insulin chock då han är diabetiker... Försöker väcka honom och det går inte.. Helt plötsligt slår han upp ögonen och gör jättekonstiga ljud och hela kroppen är stel som en pinne.. Barnen blir givetvis jätterädda och vi ringer 911.. Gör som dom säger på telefonen vilket egentligen var att hålla koll så att han andas tills ambulansen har kommit.. Mamman i grannhuset in också så jag är inte ensam med barnen och Paul vilket kändes skönt.. I detta läget fick jag ju fokusera på Paul och inte på barnen..
När ambulansen kommer kunde jag släppa den biten och gå och krama om barnen som var superrädda och grät floder!! De fick iaf väckt Paul och förklarar att hans blodsockernivå var så lågt att han inte fick tillräckligt med socker för att kunna vakna upp utan hjälp.. När han har vaknat till liv och vi har gjort två st jordnötssmörsmackor så åker ambulansen igen.. Paul valde att inte följa med och det är heller inte nödvändigt i detta fallet..
Skrämmande var det iaf men ja höll mig lugn igenom hela situationen och jag är något så otroligt tacksam över jag hade en klasskamrat på högstadiet som hade flera insulinchocker i skolan så det här var inte nåt helt främmande för mig.. Jag är inte tacksam över att hon hade det givetvis, utan att situationen inte var helt ny för min del! Men nu mår han bra igen. Han har ätit och är tillbaka till sitt gamla jag.. Barnen var skärrade men mår bra och är glada för att deras pappa mår bra igen.. Ojoj.. Grandma kom också hit en stund och ville kolla att allt var lugnt..
Och Paul var så tacksam och skämdes enormt... Försökte tala om för honom att det är lugnt och han inte behövde oroa sig för det. Sånt händer och det viktigaste är att alla mår bra igen vilket vi gör..
Jordan är nu iväg på bio och ser Valentines Day. Jag och JT ska gå och kolla på Percy Jackson & the Olympians: The Lightning Thief.. Ska nog bli en bra Alla hjärtans dag det här..
Vaknade imorse av att Jordan kom in i rummet med lite smått rädsla i ögonen och rösten.. "Jonna, pappa vaknar inte!! Pappa vaknar inte!!" Jag går upp och in i Pauls rum och försöker väcka honom, Jag hör honom snarka och andas så det lugnar mig ordentligt... Jag misstänker direkt att han har fått en insulin chock då han är diabetiker... Försöker väcka honom och det går inte.. Helt plötsligt slår han upp ögonen och gör jättekonstiga ljud och hela kroppen är stel som en pinne.. Barnen blir givetvis jätterädda och vi ringer 911.. Gör som dom säger på telefonen vilket egentligen var att hålla koll så att han andas tills ambulansen har kommit.. Mamman i grannhuset in också så jag är inte ensam med barnen och Paul vilket kändes skönt.. I detta läget fick jag ju fokusera på Paul och inte på barnen..
När ambulansen kommer kunde jag släppa den biten och gå och krama om barnen som var superrädda och grät floder!! De fick iaf väckt Paul och förklarar att hans blodsockernivå var så lågt att han inte fick tillräckligt med socker för att kunna vakna upp utan hjälp.. När han har vaknat till liv och vi har gjort två st jordnötssmörsmackor så åker ambulansen igen.. Paul valde att inte följa med och det är heller inte nödvändigt i detta fallet..
Skrämmande var det iaf men ja höll mig lugn igenom hela situationen och jag är något så otroligt tacksam över jag hade en klasskamrat på högstadiet som hade flera insulinchocker i skolan så det här var inte nåt helt främmande för mig.. Jag är inte tacksam över att hon hade det givetvis, utan att situationen inte var helt ny för min del! Men nu mår han bra igen. Han har ätit och är tillbaka till sitt gamla jag.. Barnen var skärrade men mår bra och är glada för att deras pappa mår bra igen.. Ojoj.. Grandma kom också hit en stund och ville kolla att allt var lugnt..
Och Paul var så tacksam och skämdes enormt... Försökte tala om för honom att det är lugnt och han inte behövde oroa sig för det. Sånt händer och det viktigaste är att alla mår bra igen vilket vi gör..
Jordan är nu iväg på bio och ser Valentines Day. Jag och JT ska gå och kolla på Percy Jackson & the Olympians: The Lightning Thief.. Ska nog bli en bra Alla hjärtans dag det här..
Kommentarer
Postat av: Elin
Usch, jag hade fått panik precis som barnen. Du är grymt cool, vet du det?!
Nu är jag back on track - helt uppdaterad! Sweet :-) Vi hörs snart vännen! Tills dess, ta hand om dig. Kram!
Trackback